Detta fick jag erfara för länge, länge sedan, då jag var en liten flicka..
En mycket stor, erfaren och duktig tjej hyrde in sig i stallet..
-Ska ta emot massor med hästar för inridning, för det är det jag är jättebra på talade hon om vitt och brett..
Första hästen anlände till stallet en fredag..
På lördagen började arbetet med inridningen.
Hon lade ut sadeln och tränset på stallplan och hämtade sedan ut den lite hanterade 4-åringen, lede den runt sakerna 3-4 varv och så var det klart för den dagen.
Man fick inte jobba för mcket med en så ung häst, berättade hon förståndigt för lilla mig..
jag hade vågat att fråga om att få vara med eftersom jag aldrig varit med eller sett hur en inridning gick til i verkligheten.
På söndagen var det så dax för själva inridningen....
Hon och en hästovan kompis satte på tränset och sadeln på hästen..
En longerlina måste man ha sa hon till mig...
En longerlina hade jag inte någonsin haft i min ägo, så jag blev mycket imponerad av den..
Hästen ledes ut till ridbanan.........
Uppsittning skulle ske och jag fick lova att jag skulle sitta still och vara tyst vad som än hände.
Tjejen kom upp på hästen lika fort som hon kom av den igen...
Arg som ett bi, skrikandes och svärandes så hoppade hon upp igen på hästen..
Det gälde att vara envis och inte ge upp, han hon förmedla till lilla mig i kanten på gräsridbanan.
Även denna gång flög hon av hästen innan hon ens kommit upp på ryggen men nu hade hennes fot fastnat i stigbygeln....
Hon blev hängandes upp och ner och hästen skuttade iväg med henne släpandes under sig..
Sadeln gick som tur var i detta fall sönder och tjejen kom loss med endast ett brutet ben..
Ambulans fick tillkallas.
Tjejen sa till mig innan ambulansen åkte att.. Nu är det värsta gjort..
Ååååå vad jag tyckte hon var duktig och modig, sen önskade mig en egen longerlina efter detta....
Den aktuella hästen blev hemhämtad på tisdagskvällen och några fler hästar kom aldrig till stallet för inridning.
