Familjen köpte in en arbetshäst, en hingst.
Och som hästfolk vet så är det oftast lättare att hantera en valack.
Frun hade diskuterat fram och tillbaka om ev. kastrering..
Mannen var INTE inne på att kastrera hingsten, då detta krängte honom mycket
( mannen alltså ) men han hade i allafall gett sitt godkännande till slut.
Hingsten var ganska på..hade vid ett par tillfällen varit på gång att bestiga frun...
I samråd med mig beslutades att hingsten skulle kastreras.
Tid bokades på ATG-kliniken och jag ställde upp hela dagen för att köra dit och hem..
jag sprutade hästen sedan under flera dagar med penecillin, gick flera promenader om dagen med hästen, under flera dagar..
Mannen syntes inte till i stallet på en dryg vecka.
när han väl kom märkte jag att han var INTE på humör..
Det visade sig att han var sårad in i själen av hästens kastrering och det var MITT fel..
Så han var mycket sur på mig, under en lång tid...
Hästen vart mycket behagligare och trevligare redan efter en vecka som valack..
jag pratade med en erfaren veterinär om detta med mannens uppträdande och inställning till hingst och kastrering.
Vet. berättade då att det är rätt så vanligt bland män att de blir sårade av att deras djur kastreras..
I USA sätts sillikonkulor in på djuren för att ägarna ska kunna acceptera kastreringen bättre.
Fortsättning följer....
